Behandling med Ibogain finns nu tillgängligt i Tyskland via:

http://www.iboga-experience.com

Dock finns inga rapporter om behandlare och behandlingen att tillgå för tillfället. Tacksamt vore om eventuella behandlade personer kunde avlägga rapport om kvalitet på behandlingen antingen här eller på det svenska forumet för Ibogain:

http://forum.ibogain.se

Fler behandlingsmöjligheter hittar du på denna sida som innehåller adresser och telefonnummer till behandlingsmöjligheter i Tjeckien, Slovenien, Frankrike, Kanada, Mexico, Sydafrika:

http://www.ibogain.se/cmsms/index.php?page=beandlingskliniker

Behandling i England existerar också:

http://ibogainetherapy.co.uk/

En rapport från en svensk som genomfört behandling hos terapeuten i England ovan kan läsas här:

http://forum.ibogain.se/viewtopic.php?t=397

Fler rapporter skrivna av behandlade svenskar hittar ni om ni tittar in på det svenska webbforumet för Ibogain http://forum.ibogain.se som drivs av den svenska resursen för Ibogain http://www.ibogain.se

Fler ställen som erbjuder behandling med hjälp av Ibogain hittar ni via dessa två länkar nedan:

http://www.ibogaine.co.uk/options.htm

http://www.myeboga.com/providers.html

En läsvärd artikel om Ibogain i tidningen Dagens Medicin:

http://www.dagensmedicin.se/nyheter/2008/10/10/lakare-vill-testa-omtvista/index.xml

Susanne Bejerot, överläkare vid Norra Stockholms psykiatri, anser att det är dags att studera om en kontrollerad behandling kan hjälpa tunga narkotikamissbrukare.

– Med tanke på att det dör minst en svensk varje dag på grund av narkotika­missbruk är det rimligt att överväga detta. Många anser att kliniska studier är omöjliga på grund av biverkningsrisken. Men eftersom opiat­missbruk i sig är livsfarligt bör det vara möjligt, säger Susanne Bejerot.

För ett par år sedan sammanställde hon det vetenskapliga material som finns kring substansen. Där beskriver hon ibogainets effekter i tre olika faser, se grafik här intill.

När det gäller substansens effekter i hjärnan är bilden mer oklar. Djurförsök har visat flera mekanismer där ibogain har potential att påverka drogberoende, bland annat genom inverkan på dopamin-, serotonin- och glutamat­systemen.

Ibogain ökar även mängden av proteinet GDNF i hjärnans dopaminproducerande områden. Djurstudier har visat att intresset för opiater försvinner vid behandling med ibogain eller GDNF.
Hur många av de patienter som behandlas med ibogain som blir av med sitt beroende är dock oklart. Osäkert är även hur många svenskar som åker utomlands för att få behandlingen varje år. Enligt en intresseförening för ibogain hör ungefär tio personer i veckan av sig för att få information.

Susanne bejerot anser därför att behovet av forskning på substansen är stort. Hon är även tveksam till att ibogain behöver vara narkotikaklassat.

– Eftersom ibogain ger väldigt obehagliga upplevelser är det ingen som tar det för att få en tripp. Därför tycker jag att narkotikaklassningen är lite märklig, säger Susanne Bejerot.

Läkemedelsverket beslutade förra året att ibogain ska fortsätta vara klassat som narkotika.

(observera: min fetning av texten)

Även de röster som görs hörda som är mer negativt inställda till Ibogainet i artikeln förefaller verka mer eller mindre försiktigt positiva till fortsatta studier kring Ibogainet som en avgiftare vid tung narkomani. Invändningarna som görs är de gamla vanliga; svåra hallucinationer i ett par timmar (som naturligtvis är värre än den sociala misär och gravt förhöjda risk för plötslig död som det innebär att vara narkoman?), den påstådda neurotoxiciteten vid höga doser (läs kommentarerna i denna bloggpost: LÄNK) samt det sista argumentet där man för fram att dagens behandlingsmetoder (med sina i många fall ganska mediokra resultat) skulle vara ett säkrare sätt att behandla narkomaner på. Både effektiviteten som sagt och även säkerheten kan ifrågasättas i det påståendet, med till exempel (men långtifrån endast) argumentation och fakta som dessa: LÄNK

Intressant är också en separat artikel i anslutning till artikeln ovan som rapporterar om hur beroendeläkare Gunnel Ersson förra sommaren åkte på studieresa till Prag (får antas vara hos behandlare Patrick Venjuelo) för att studera Ibogainets effekter och vad hon har att säga om hennes erfarenheter om detta studiebesök:

Beroendeläkaren Gunnel Ersson åkte förra sommaren i studiesyfte till en klinik i Prag som behandlar tunga missbrukare med ibogain. Hon blev tagen av det hon fick se.

Gunnel Ersson, överläkare vid beroendeenheten på Psykiatricentrum i Västerås, åkte till Prag som privatperson tillsammans med en vän som arbetar med beroendeproblematik. Vännen ville vara ett stöd för en klient som efter 20 års tungt opiatmissbruk hade valt att försöka bryta beroendet med ibogain. Gunnel Ersson var skeptisk inför resan.

– Jag var orolig för att få se folk ligga på britsar med svår ångest och hallucinationer. Men behandlingen var odramatisk och skedde i en stillsam miljö. Även om de var helt upptagna av upplevelser som vakendrömmar hade jag kontakt med dem hela tiden. Efter cirka sex timmars visionsfas sov de i 15 timmar. Därefter vaknade de och tände en cigarett, som de med en grimas fimpade direkt. Det blev en upplevelse som för mig som beroendeläkare är svår att släppa, säger Gunnel Ersson.

Före resan läste hon alla vetenskapliga artiklar hon kunde hitta om substansen och på plats förhörde hon noga den ansvariga ibogainterapeuten.

Gunnel Ersson berättar att de som skulle få behandlingen talade om droger med tendens till en glorifierande försvarsinställning. Men efteråt klarade de inte att ta en cigarett, äta kött, dricka kaffe eller öl. Alkohol var inte attraktivt alls och drogsuget var borta.

– Jag uppfattar effekten som någon form av nollställning av de receptorer i hjärnan som påverkats av missbruket, säger Gunnel Ersson.

Även om hon är överväldigad av den behandlingseffekt hon sett tror hon inte att patienterna är färdigbehandlade efter en kur.

– Ett stort problem är att patienterna inte får något stöd när de kommer hem. Då är det bara en tidsfråga innan de är fast i missbruket igen, säger Gunnel Ersson.

Hon anser att det är dags att börja diskutera möjligheterna med behandlingen och en omvärdering av klassningen. Ibogain har inte tillräckligt marknadsvärde för att användas som drog, och hittills finns det ingenstans beskrivet att substansen är beroende­framkallande, tillägger Gunnel Ersson, som även menar att missbrukarna själva ofta vet vad som fungerar och inte.

Läs och delta gärna också i diskussionen om artikeln på det svenska ibogain forumet:

http://forum.ibogain.se/viewtopic.php?t=421&sid=7e77929b55519433632e86e3fd087225

Det finns ett skäl och ett skäl endast till varför Ibogain dels är olagligt i bland annat både Sverige och USA och dels inte tas eller tillåts att tas tillvara av samhället och det är det faktum att det är hallucinogent. Punkt slut.

 Vissa menar ju på att det är “oetiskt” att avsluta ett missbruk med hjälp av en annan drog. Jag har aldrig hört något dummare. För det första så avslutar vi och behandlar sjukdomar varje dag med hjälp av inget annat än droger. Och är det inte ett par tusen gånger mer “oetiskt” att på grund av pseudo-kvasi-etiska grunder tillåta att människor lider, dör och förstörs när det finns ett alternativ och en väg ur helvetet som väldigt många befinner sig i?

Sedan finns det en annan aspekt här. Den hallucinogena effekten vid en behandling med Ibogain är faktiskt ofta rapporterad som en viktig del av behandlingen. Detta rapporteras allra mest av de narkomaner som genomgått ibogainbehandling för sitt missbruk. Det verkar alltså vara så att den hallucinogena upplevelsen i samband med Ibogain har en läkande effekt på de narkomaner som intar det. Det hjälper dom att bli friska. Det hjälper dom att må bättre, fungera bättre och det hjälper dom på deras väg ur och från missbruket. Det är den samlade erfarenheten och empirin från tusentals västerländska ibogainbehandlingar.

Ska vi då få en ideologi med tydliga blindkäppar eller ska vi låta empiri leda vägen och sätta agendan? Har vi råd att göra på något annat sätt? Har vi något annat val? Är det försvarbart, särskilt när det innebär ond bråd död? Mitt svar är klart: rationalitet, empiri och vetenskap måste leda vägen och det innebär en helt annan approach till Ibogain än vad vi har sett hittills från svenska myndigheter.

Ibogaine could´ve saved Stew Albert.

R.I.P. Stew Albert

“Berglins”, som är en svensk kontemporär satirserie som bland annat publiceras regelbundet i Svenska Dagbladet nämner ovan Ibogain (mer eller mindre ironiskt). Detta visar på att Ibogain håller så sakteliga på att ta plats i det allmänna medvetandet i Sverige. Vilket naturligtvis är bra.

(bilden ovan är något krympt för att passa in i bloggens format, för en större verision, klicka här)

Tack till användaren “trevlig” på http://forum.ibogain.se för tipset.

Jag bloggade ju senast om hur forskare försöker återuppfinna hjulet (eller åtminstone gravt ignorerar ett potentiellt botemedel/läkemedel/behandling för svåra beroendesjukdomar och beroendesymptom, till exempel alkoholism och heroinmissbruk!). Nu har det dykt upp ännu ett kemiskt läkemedel som uppges ha effekt mot alkoholism genom att ta bort suget efter alkohol:

“I Sverige används läkemedlet Topimax i behandling av epilepsi och migrän. Men forskare vid University of Virginia i USA har testat om ämnet topiramat, som är det verksamma ämnet i Topimax, kan hjälpa alkoholister att bli av med sitt beroende.Topiramat minskar nämligen utsöndringen av signalämnet dopamin i hjärnan. Dopamin har en viktig roll i hjärnans belöningssystem. När vi dricker alkohol eller tar andra droger frisätts dopamin och vi upplever en känsla av njutning och välbefinnande. Det positiva minnet av ruset leder på sikt till ett beroende. (DN.se)”

Vidare finns en faktaruta:  

“Tre läkemedel mot alkoholism

Omkring 300.000 personer eller 5 procent av alla vuxna i Sverige är beroende av alkohol. I dag finns tre olika läkemedel som kan tas vid behandling av alkoholberoende: Antabus (disulfiram), Revia (naltrexon) och Campral (akamprosat). Antabus påverkar nedbrytningen av alkohol i kroppen, Revia kan minska lustupplevelsen och Campral kan minska suget efter alkohol. (DN.se)”

NEWSFLASH TILL JOURNALISTER, ALLMÄNHET, POLITIKER OCH LÄKARE: DET FINNS DEFINITIVT ÄNNU EN MEDICIN (!) MOT ALKOHOLISM!: IBOGAIN, SOM ÄVEN HJÄLPER MOT BLAND ANNAT HEROINISM, KOKAINISM, NIKOTINISM SAMT BLANDMISSBRUK.

IBOGAINE IN THE NEWS

Jag vet att jag upprepat dessa basala fakta många gånger i denna blogg, men det krävs oftast endast 1 – 3 singeldoser med ett par månaders mellanrum. Alltså krävs ingen livslång medicinering eller långtidsmedicinering. Resultaten pekar på väldigt goda möjligheter att behandla en lång rad kemiska och psykologiska tillstånd. Det är en mycket bra avgiftare vid opiatmissbruk (!). Kokainmissbruk kan oftast behandlas redan vid låga doser, likaväl alkoholism.

 VAR ÄR ARTIKLARNA? VAR ÄR FORSKARINTRESSET? Förutom ett omdebatterat tv-program vid årets början så har svensk media varit tyst. Jag vet inte hur många “DN Lördag Special”- artiklar jag har läst nu om heroinmissbruk och liknande. Men inte EN ENDA artikel eller artikelserie om Ibogain hittills. Resultaten är sådana att det finns ett sådant nyhetsvärde att det snarast är ett brott mot läsarna att INTE rapportera. Att låta flera tusentals missbrukarföräldrar, anhöriga och narkomaner leva i ovetskap om en metod och en substans som kan avsluta ett helvete på jorden för dessa personer är mot all journalistisk god sed och etik, för att inte prata om mänsklig god sed och etik.

Men vad som är än värre är det faktum att inga ansatser från myndigheternas eller forskarnas sida görs för att utveckla och utföra behandlingar med Ibogain. Detta TROTS de vetenskapliga resultaten och verkliga erfarenheterna av Ibogain. Sverige är ett av de länder i världen med allra mest infekterad narkotikafråga, med en politik som styrs av politiska visioner och av starka och inflytelserika lobbyorganisationer snarare än medicinsk verklighet. Detta får naturligtvis också sina effekter på forskarkollegie och press och är svaret på varför Ibogain inte är ett alternativ i dag. De som får lida för det hela är i vanlig ordning du och jag (skattebetalare, anhörig, beroendesjuk), med livet, stor sorg och misär som betalning dessutom. För att inte nämna de enorma ekonomiska samhällskostnaderna som även det är en följd av det hela.

Till dig som hittat hit via artikeln i DN har jag endast ett råd: Titta igenom länklistan till höger (eller videon längre upp). Där hittar du länkar till adresser som sätter dig i kontakt med både vetenskaplig information om Ibogain, ställen att åka till för att genomföra en behandling (det finns många runtom i Världen) samt annat relaterat (forum, etc, där man kan få råd, stöd och hjälp av männsikor som är insatta och/eller genomgått en behandling. Till exempel det svenska forumet).

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=597&a=709962

I dag läste jag ännu en gång på Wired Science Blog (Wired Magazine är en populär och känd amerikansk lätt futuristisk teknik-tidning som kretsar mycket vid vetenskap och vetenskapliga framsteg) om hur forskarna försöker uppfinna en substans för att kunna bryta ett crack cocaine-missbruk och beroende. Man försöker alltså hitta en kemisk substans för att hjälpa folk i avvänjningen, eller snarare ett läkemedel som kan tas varje dag ungefär som “Antabus” mot alkohol och skapa en aversion och/eller blockera effekterna av drogen, eller i det här fallet; ett sorts “Metadon” för kokainster. Det handlar alltså i det här fallet om ett substitutionspreparat.

Nu har man tydligen inriktat sig på en substans som används som ADHD-medicin:

http://blog.wired.com/wiredscience/2007/09/venerable-adhd-.html

Many researchers would like to find a drug that can help people kick their cocaine habit. Atomoxetine is a great candidate. It is not addictive, it’s already FDA-approved, it’s available as a generic (outside the US), and it may offer a sensation similar to a mild dose of cocaine. However, during rehabilitation, patients often relapse and use their drug of choice.

http://blog.wired.com/wiredscience/2007/05/chemists_try_to.html

 Chemists at Georgia Tech and the Mercer University School of Medicine have been trying to discover a drug that will help cocaine addicts break their habit. The team, led by Dr. Howard M. Deutsch, published their findings today in the Journal of Medicinal Chemistry.

Their strategy is to make a drug that gives addicts a sensation similar to cocaine without any risk of a deadly overdose. By replacing cocaine with a less dangerous drug, doctors will be able to slowly wean the addicts from their habit. Methadone has been used for years to help heroin addicts quit spiking up. The FDA more recently approved the drug Chantix to help people quit smoking.  

(…)

 They have not found a drug that works perfectly yet, but they are on the right track.

Då undrar jag och många med mig varför man inte inriktar sig mer på att forska om Ibogain? I fallet Ibogain handlar det inte om något dagligt underhållsbruk, det handlar om 1 -3 doser som gör en stor del av narkomanerna helt och hållet fria från drogernas grepp. Det avgiftar tunga heroinister, alkoholister och kokainister (och nikotinister). Det har använts av den afrikanska urbefolkningen i tusentals år och har cirkulerat som avgiftningsmetod bland västvärldens missbrukare i ett antal årtionden nu med goda resultat (cirka 5000 personer beräknas ha genomgått behandling med Ibogain i västvärlden). Studier och forskning visar på väldigt lovande effekter. Behandlingskliniker finns det gott om runtom i världen som tar emot svårt beroendesjuka narkomaner och skickar ofta hem dom med goda resultat. Och så vidare.

Självklart är det bra att det forskas på nya substanser. Jag är egentligen inte emot Metadon eller Subutex heller. Som all annan sjukdom och problematik finns det inga universiella lösningar. Darför måste vi erbjuda ett så brett spektrum som möjligt så att individen kan välja det som funkar bäst för dennes individuella problematik, personlighet och sjukdomstillstånd. Man kan kanske till exempel erbjuda människor metadon för att låta dom få ordning på sina trasiga liv, kroppar och själar för att sedan erbjuda avgiftning och behandling med Ibogain och tillhörande sociala insatser och terapi. För nån annan kanske AA-metoden funkar bäst. MEN!: Med tanke på vilka resultat som Ibogainet pekar på och redan manifesterat, med tanke på att det avgiftar till och med det svåra fysiska beroendet hos tunga heroinister och den radda andra uppseendeväckande effekter det har så är det väldigt konstigt att forskare och missbruksvård fokuserar så mycket på andra substanser och metoder.

Hjulet är redan uppfunnet. Det heter Ibogain.

Så här ser den ut, roten ur vilken man utvinner antiaddiktivumet Ibogain:

Så här ser växten ut ovan jord:

Den färdiga produkten; Ibogaine Hydrochloride:

iboga treatment cape town

En film där en patient som behandlats i Sydafrika av ibogainterapeuten Simon Loxton berättar om sin upplevelse. Den här personen som berättar var fyra dagar innan detta spelades in heroinberoende.

Demitri on Ibogaine with Paul DeRienzo

En mycket intressant intervju med en före detta amerikansk heroinist och kokainist som blivit ren med hjälp av Ibogain. Intervjun görs av Paul DeRienzo och narkomanen i fråga heter Dimitri. Det är en bra intervju på det sättet att du får se och höra om upplevelsen och effekten av Ibogain direkt från en person som varit där och upplevt det och dess effekter i terapeutiskt syfte för att avgifta, bota och behandla beroendesjukdom och narkomani. Ni bjuds utöver det på en intressant diskussion om bland annat de lagliga aspekterna och socioekonomiska konsekvenserna kring Ibogain.

Dimitri åkte till Sara Glatt i Amsterdam, som är en Ibogain-terapeut i Nederländerna, och genomförde en ibogainbehandling efter att ha haft ett 20 år tungt och långt avancerat blandmissbruk av Metadon, Heroin och Kokain. När intervjun görs var det 4 och ett halvt år sedan hans behandling och han har varit ren sedan dess.

Just ja, ska tilläggas eftersom det diskuteras i intervjun: Sverige är ett av de få länder där Ibogain är “seriously illegal”, klassad som en Klass 1 substans vilket innebär ett narkotiskt preparat utan medicinsk nytta. I klass 1 ligger också Heroin. Samma substans vars svåra beroendeproblematik som narkomanen i inslaget lyckades övervinna med och tack vare Ibogain. Är det någon som tycker att detta på något sätt är logiskt? Eller riktigt? Eller att det ens går att förstå med hjälp av sunt förnuft och en vetenskaplig måttstock? Svar nej.

Incarcerex: It’s Time for a New Bottom Line

Här är en reklamfilm som sprids av drugpolicy.org som kritiserar det rådande “kriget mot droger” som framförallt förs av och i USA.

 Please observe!: “Do not mix Incarcerex with the constitution or common sense!”